Bild:

BILD: Tomas Oneborg/SCANPIX

Teaser:

I Sverige bötfälls sexköpare, i Tyskland ses prostitution som ett tjänstearbete. I Susanne Dodillets aktuella avhandling jämförs de båda ländernas prostitutionspolitik. I avhandlingen ger Susanne Dodillet även ett eget förslag på hur kvinnoförtrycket inom prostitutionen ska kunna bekämpas.

Dodillet vill tillåta sexköp – för de prostituerades skull

Det är ganska tyst i debatten kring prostitution. Det ska Susanne Dodillet ändra på med sin avhandling Är sex arbete? där hon kritiserar den svenska prostitutionspolitiken.

– Min förhoppning är att ge den svenska prostitutionsdebatten en ny riktning. Jag vill vara konstruktiv och tillföra debatten något, säger Susanne Dodillet.

När Susanne Dodillet kom till Sverige för nio år sedan förundrades hon över att synen på porr och prostitution i den svenska, feministiska vänstern var så annorlunda här än i Tyskland. Nyfikenheten som väcktes kring de kulturella skillnaderna resulterar nu i en avhandling där hon jämför de båda ländernas prostitutionspolitik.

Prostitution är en brännande politisk fråga i Sverige. Susanne Dodillet tror att det beror till viss del på att man inte gjort upp med gamla kristna värderingar.

– Svenskar ser sig själv som väldigt sekulariserade, men jag tror att problemet att tala öppet om prostitution är en rest av det lutherska arvet.

Ungefär samtidigt som sexköpslagen infördes i Sverige stiftade man i Tyskland en lag som skulle integrera prostitution i samhället. Hur kommer det sig att två länder vars politiska klimat vid första anblicken ter sig ganska lika har så olika handlingsplaner vad gäller prostitution?

Den frågan ligger till grund för Dodillets jämförelse mellan och undersökning av den svenska och den tyska prostitutionspolitiken sedan 70-talet och framåt. Hon redogör för hur välfärdsteorier, feministiska idéer och kristna traditioner inverkat på utformandet av såväl politik som allmän hållning till fenomenet prostitution.

Titeln Är sex arbete? refererar till en feministisk rörelse i Tyskland på 1970-talet. Där hävdade man att manscentrerat sex alltid är en form av arbete och därför är prostituerade mindre förtryckta eftersom de får betalt. Det anknyter också till debatten om benämningen ”sexarbete”, i Tyskland kallas prostituerade sexarbetare, men i Sverige gör man det inte.

– Och ja, sex kan vara ett arbete, men det betyder inte att sex ska vara ett arbete, påpekar Susanne Dodillet.

Hon menar att det är viktigt att problematisera prostitution med olika feministiska perspektiv, till exempel de som menar att prostitution är ett uttryck för att kvinnor har det sämre.

– Jag skulle aldrig säga att jag förespråkar prostitution. Man behöver inte vara förespråkare för att vara emot sexköpslagen. Man kan vilja förbättra villkoren för sexsäljare även om man är emot prostitution.

Om man i Sverige i dag ifrågasätter sexköpslagen framställs man som cynisk, okunnig och verklighetsfrånvänd och det är ett problem, menar Dodillet.

– Jag har inga problem med motståndare mot prostitution. Problemet är att de är de enda som hörs och som påverkar den politiska debatten.

I Sverige ser man prostitution som ett uttryck för maktförhållandet mellan män och kvinnor i patriarkatet, menar hon. De prostituerade är offer för välbeställda män.

– Problemen med det här synsättet är dels att man osynliggör homosexuell prostitution och kvinnliga kunder. Ett annat problem är att man endast lägger fokus på samhällsstrukturer och inte på individen, säger Susanne Dodillet.

Hon anser att den svenska sexköpslagen och kopplerilagstiftningen är problematisk då den utgår från en vision om att det inte ska finnas någon prostitution i samhållet.

– Det tar fokus från att göra det bättre för de som är prostituerade, säger hon.

Hon vänder sig också mot att sexsäljares behov har spelat en underordnad roll i utformandet av lagarna. Lagstiftning är bara en av vägarna mot en lösning på prostitutionsproblemet påpekar Dodillet.

– Andra viktiga sätt är opinionsbildning, upplysning och debatt. Samt att ge sexsäljare rättigheter och på så sätt möjliggöra självständiga val.

I avhandlingens avslutning sammanställer Dodillet en politisk programförklaring som skulle kunna ligga till grund för en ny prostitutionspolitik.

– Det är ovanligt att avsluta en avhandling med en öppning, och det var inget jag måste göra utan mer en sorts bonus, förklarar hon.

Susanne Dodillet föreslår här bland annat en avkriminalisering av prostitution. Hon poängterar skillnaden mellan avkriminalisering och legalisering.

– Vid en avkriminalisering tar man bort alla lagar som gör prostitution straffbart. Istället kan man lagstifta om skydd för prostituerade, exempelvis kring löner och arbetsförhållanden.

Alla feminister jobbar mot kvinnoförtryck men det finns många olika uppfattningar om hur vägen till bättre villkor ser ut.

– Svenska feminister har ofta ett slags krav att de ska vara eniga, säger Dodillet. Man blir betraktad som att man förstör det feministiska projektet om man för fram en annan röst.

Syftet med boken, som Dodillet själv skriver i inledningen, ”är att med kritisk blick undersöka, förstå och förmedla idéhistoriska perspektiv för att öka kunskapen om förutsättningarna för egna och andras tankar”.

Det går i linje med målet med feministiska rörelser som enligt Dodillet är att ge kvinnor så många valmöjligheter som möjligt. Men de behöver kunskap för att kunna tolka sina liv.

– Då är det viktigt med en mångfaldig och öppen debatt, så att alla perspektiv förs fram, säger Dodillet.