Moa Westerdahl
”Ojämställdhet föder våld”
Göteborg
På onsdag är det FN:s internationella dag för att avskaffa våld mot kvinnor. Hos den ideella kvinno- och tjejjouren ADA i Göteborg märker man att allt fler anhöriga hör av sig. Jouren hoppas att det är ett led i att våldet ses som ett samhällsproblem och inte bara som enskilda, personliga handlingar.
Publicerad: Måndag 23 november 2009 | 12:32
FN-dagen mot våld mot kvinnor
• 1993 antog FN deklarationen om avskaffandet mot våld mot kvinnor.
• Under kvinnokonferensen i Peking år 1995 byggdes deklarationen vidare och medlemsländerna fick rekommendationer om att genusperspektiv ska genomsyra deras arbete.
• På onsdag den 25 november är det FN:s internationella dag för att avskaffa våld mot kvinnor.
Läs också:
Socialtjänsten vet för lite om äldre våldsutsatta
– Vårt förhållningssätt är att alla riskerar att utsättas, det skulle lika gärna kunna vara jag som ringde hit. Det kan hända vem som helst, säger Anna Holmqvist, ideellt engagerad hos ADA.
Mellan år 2000 och 2007 ökade polisanmälningarna om kvinnomisshandel med 30 procent, enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Till 80 procent är det män som utsätter kvinnor för våldet och siffror från 2007 visar att det i sju av tio fall var gärningspersonen en bekant.
Under förra året anmälde 3 567 kvinnor i Västra Götaland att de utsatts för misshandel. Att anmälningarna ökar beror, enligt Brå, både på att kvinnor anmäler i högre utsträckning men också på att det faktiska våldet ökar. Men de flesta anmäler inte, Brå tror att det endast är ungefär 20 procent av de utsatta som gör en anmälan.
Kvinnojouren ADA har ett feministiskt perspektiv, och de vill därför att våldet ska ses som ett samhällsproblem och inte som ett personligt problem. Att samhället är på väg åt det hållet har de märkt genom att det inte längre bara är kvinnorna som ringer till jouren.
– När jag började för sju år sedan ringde mest utsatta kvinnor, berättar Anna-Sara Rosengren. Men nu ringer allt fler anhöriga, det är föräldrar, syskon, före detta manliga partners.
– Våldet har blivit mer synligt, det pratas mer och ses mer som ett samhällsproblem, säger Christin Weikel Lindberg.
Just att våldet är ett samhällsproblem är något som ADA trycker hårt på.
– Det handlar om ojämställdhet på makronivå, säger Anna-Sara Rosengren. Sedan finns det så klart individuella förklaringar som bakgrund och familj, men den stora strukturen är huvudproblemet.
Hon pekar på att det i den offentliga debatten ofta pratas om strukturer när det kommer till så kallat hedersvåld, men man tänker inte på att samma strukturer också finns i så kallad svensk kultur.
– Det är ojämställt här, både på arbetsmarknaden och i hemmet, säger Anna-Sara Rosengren och det talas om att män biologiskt sett är mer aggressiva och män uppfostras att vara stora och starka, sådant ger en grogrund för våldet.
Men kopplingen mellan ojämställdhet, heteronormativitet och våld görs för sällan, menar Anna-Sara Rosengren.
– Istället kopplar man det till alkohol, socialgrupp eller missbruk. Flickor och kvinnor lever också i missbruk och social utsatthet, men de utövar inte våld i lika hög grad. Att se till individuella orsaker räcker inte för att förklara att våldet är så utbrett. Samhället behöver kräva att männen tar mer ansvar för sina handlingar.
*Obs! Erbjudandet gäller endast dig som inte prenumererat under det senaste halvåret. Fler prenumerationserbjudanden hittar du här.
2010-02-09
2010-02-08
2010-02-08
2010-02-04
2010-02-04
2010-02-09
2010-02-08
2010-02-07
2010-02-06
2010-02-04
2010-02-02
2010-02-07
2010-02-05
2010-02-02
2010-01-27
2010-01-27
2010-01-22
2010-01-21
2010-02-09
2010-02-08
2010-02-08
2010-02-07
2010-02-05
2010-02-05
2010-02-08
2010-02-07
2010-02-07
2010-02-06
2010-02-04
2010-02-03
2010-01-28
2010-01-20
2010-01-14
2010-01-28
2010-01-28
2010-01-28
2010-01-28
Kommentarer:
Det finns många exempel på
Det finns många exempel på att kvinnor misshandlar
män i nära relationer.
Man kan fråga sig vilken förklaringsmodell som kvinnojouren
har i de fallen.
Då kanske det är enskildheter eftersom det är män som är offer.
Så ologisk och könsseparativ är feminismen.
Blir mycket beklämd när man
Blir mycket beklämd när man läser artikeln om tjejjouren. Hur ska vi kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor och flickor, om inte ens de jourkvinnor och jourtjejer som arbetar med frågorna har fakta i uppgiften?
I artikeln framkommer inte speciellt många faktauppgifter kring mäns våld mot kvinnor, men de faktauppfgifter som framkommer är i stort sätt fel allihop. Skrämmande!
Man måste även ställa sig frågan varför det faktiska våldet mot kvinnor tycks öka? Enbart under mandatpersioden har den borgerliga regeringen satsat närmare 1 miljard kronor på att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och våld i enkönade förhållanden. Ändå tycks det faktiska våldet öka?
Det är dags att sluta lyssna på kvinnojourerna, och istället basera det fortsatta arbetat på fakta istället för på myter och felaktigheter. Först då kommer vi att nå resultat när det gäller att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Hej Fundersam! Jag undrar om
Hej Fundersam!
Jag undrar om du vill tydliggöra vilka faktauppgifter som du anser är fel? Siffrorna i artikeln kommer inte från någon kvinnojour utan från Brottsförebyggande rådet.
hälsningar
Elin Schwartz
Hejsan Elin! Artikeln handlar
Hejsan Elin!
Artikeln handlar om en tjejjour som uppmärksammar problemet med våld mot kvinnor. En tjej- eller kvinnojours primära uppgift är att hjälpa och stötta kvinnor som utsatts för relationsvåld. Det vill säga våld från en nuvarande eller tidigare partner.
Den statistik som används i artikel, gäller våld mot kvinnor generellt, och inte nödvändigtvis våld från en nuvarande eller tidigare partner. Det är ungefär som att man skulle skriva en artikel om MC-olyckor, och samtidigt använda sig av statistiken för trafikolyckor.
Nämnas bör även att socialt svaga kvinnor anmäler våld i en större omfattning än socialt ”starka” kvinnor. Likaså har kvinnor större benägenhet att anmäla grovt våld än lindrigt våld. Detta tillsammans med att mörkertalet beräknas till ca 75 – 80 %, resulterar i att polisanmälningarna inte avspeglar hur våldet ser ut i samhället.
Att försöka beskriva våldet mot kvinnor genom att hänvisa till antalet gjorda polisanmälningar, blir således mycket missvisande.
De undersökningar som gjorts kring mäns våld mot kvinnor, både av BRÅ och Nationella Trygghetsundersökningen, påvisar att det vanligaste våldet mot kvinnor är arbetsplatsrelaterat. Enbart ca 1/3 av allt våld mot kvinnor kommer från en nuvarande eller tidigare partner.
I artikel avfärdar man även att det skulle finnas biologiska skillnader mellan män och kvinnor, som skulle resultera i att män är aggressivare än kvinnor. Detta är olyckligt då forskare konstaterat könsskillnader på hjärnornas "könsbalk" hos barn som ännu inte fötts.
I stort sett samtliga rapporter och studier kring våld i samhället, påvisar att alkohol, missbruk och andra sociala effekter ökar risken för våld. Även detta avfärds i artikeln vilket är olyckligt.
Det är även dags att ställa sig frågan varför våldet mot kvinnor ökar, trots de senaste 10årens storsatsningar på att minska våldet.
Hej igen Fundersam! Det
Hej igen Fundersam!
Det gläder mig att du tar dig tid att kommentera och att du läser FRIA!
Jag håller med om att det är problematiskt att endast se till anmälningar, eftersom de flesta inte gör någon anmälan. Därför tar jag upp detta i texten. Men jag ser ingen anledning att låta bli att använda anmälningarna eftersom de ändå ger en fingervisning om att inte färre kvinnor än så utsatts för våld. Jag önskar också att alla fall av kvinnomisshandel var kända, men så ser det tyvärr inte ut.
Artikeln handlar inte enbart om våld från en partner utan om våld mot kvinnor generellt. Det kan handla om våld från en bror,pappa,bekant osv.
vänligen,
Elin
Citat: "Det kan handla om
Citat: "Det kan handla om våld från en bror,pappa,bekant osv."
Jo, men i de allra flesta fallen är våldet arbetsplatsrelaterat.
Berätta mer om det
Berätta mer om det arbetsplatsrelaterade våldet!
Eva
Hejsan Eva! Längs ned på
Hejsan Eva!
Längs ned på sidan 117 i BRÅ:s rapport "Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 - Våld mot kvinnor", kan du läsa nedanstående.
(http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Misshandel%20mot%20kvinnor%20(ur%20Brottsutvecklingen)&url=/dynamaster/file_archive/081215/ee406278e57ffa6f8d2548e4c99a39d0/BU_Misshandel_mot_kv.pdf)
"När kvinnan utsätts för våld av en ytligt bekant sker det ofta inom ramen för kvinnans yrkesutövning. Exempel på gärningspersoner i dessa fall är arbets- eller skolkamrater, lärare och patienter (se tabell 1)."
Kan även rekommendera BRÅ:s rapport "Våld mot kvinnor i nära relation".
(http://www.bra.se/extra/faq/?action_question_show.252.0.=1&module_instance=2)
I den rapporten uppskattas att ca 53 % av allt våld mot kvinnor är arbetsplatsrelaterat.
DN publicerade för en tid sedan en artikel om det arbetsplatsrelaterade våldet mot kvinnor. I artikeln sätter en utredare från BRÅ, fokus på att det arbetsplatsrelaterade våldet mot kvinnor är vanligast.
(http://www.dn.se/nyheter/sverige/vald-mot-kvinnor-pa-jobbet-okar-1.463996)
Hoppas att jag kunnat ge dig några intressant uppslag i frågan?
John Apse: Kan rekomendera
John Apse:
Kan rekomendera boken "med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel-Enk. Fick mig att se och fårstå var mäns våld kommer ifrån.
Skriv ny kommentar