Fler människor i rörelse ger större trygghet i stadsmiljön

Gabriella Sandstig vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, har studerat hur människor upplever hot och risker i stadens offentliga miljöer och samspelet med upplevelsen av att dela staden med andra.

Studien bygger på enkäter gjorda mellan 2001–2007, med 6 000 personer varje år, och på innehållsstudier av Göteborgsmedier. En slutsats som dras är att vi är mer trygga ju fler människor som finns i rörelse och ju mer sluten en miljö är. Till exempel upplevs kaféer som trygga eftersom de är slutna miljöer med många människor, medan folktomma gator upplevs som otrygga. Den som är ute tillsammans med vänner känner sig mest trygga, men känslan av trygghet är nästan lika stark när vi rör oss i miljöer med främlingar.

– Urban trygghet skiljer sig från landsbygden genom att den är mer anonym till sin karaktär, men i staden finns så kallade ”vakande ögon” som ändå skapar en känsla av gemenskap, säger Gabriella Sandstig. Vi måste befolka rummet, planera vår stad så att det syns att vi inte är ensamma och att det finns någon som bryr sig om våra offentliga miljöer. Det kan vara mer effektivt att se till att det finns tillräcklig – och fungerande – belysning längs gångvägarna än att enbart satsa på brottsförebyggande åtgärder.

Det är lätt att tro att media spelar en stor roll för otryggheten. Men Gabriella Sandstigs avhandling visar att det som främst påverkar otryggheten är upplevelser av hot och våld. Det kan både vara vänners eller egna erfarenheter. Ju fler typer av erfarenheter man har av hot och risker, desto mer otrygg i stadsrummet.

Däremot samverkar erfarenheten av hot och risker via medierna med annan erfarenhet. Detta genom att de påminner oss om hoten och riskerna.

Hur vi påverkas av media beror mycket på vad vi tror om medierna. De som tror att media underdriver är ofta mer oroliga, medan de som tror att media överdriver känner sig tryggare.

Generellt kan det sägas att kvinnor mer otrygga än män och yngre mer otrygga än äldre. 

Det är dock inte bara hot och våld som gör oss otrygga, enligt avhandlingen, utan även sociala problem och frågor som rör samhället, som den demokratiska utvecklingen, internationella hot och miljön. Den egna hälsan är också ett orosmoment.