Show om katastrofer

Recensioner |

9/11 som ett jättelikt konstverk, svältkatastrofen i Afrika som ett ännu större och vilket av dem som har störst underhållningsvärde debatteras när Drift Scenkonst bjuder på show om terrorism, katastrofer och lidande.

Publicerad: Fredag 4 juni 2010 | 12:58

Teater

Underverket eller The Re-Mohammed-ty Show

Regi: Carl-Oscar Sjögren

I rollerna: Olle Liljas (Carl-Oscar Sjögren), Malin Müller, Mia Ray, AnnaRuna Kax

Drift Scenkonst

Pjäsen bygger på Slavoj Žižeks bok Välkommen till verklighetens öken som tillsammans med Kierkegaards frågeställningar om livet har varit en bas för Christian Lollikes text. Att skämta om katastrofer och lidande kan tyckas plumpt, och den här föreställningen är definitivt inget för pryda. Men samtidigt är det gjort med finess så det blir aldrig motbjudande.

Innan föreställningen presenterar de fyra skådespelarna sig. Det är Mel Gibson, Leonardo DiCaprio, Julia Roberts och Samuel L. Jackson. I deras namnval grundläggs teorin om att hela världen är ett skådespel. Inte bara en reality show, utan något större och bättre.

Underverket känns länge löst sammanhållen och spretig, det tar ett tag innan föreställningen faller på plats. Knepet som används för att fånga in publiken är humor, något som fungerar till viss del. Ständigt återkommande är invandrarstereotypen "Mohammed" som inte fyller någon direkt funktion förrän i slutet när "Mohammed" blir en av flygplanskaparna vid 9/11.

Den välrepeterade leken upphör att vara just det när de vågar släppa in allvaret. Det smyger sig på med teorin om att verkligheten bara är ännu en Hollywoodproduktion och diskussionen om människans ekonomiska värde.

Speciellt i slutet, när de fyra skådespelarna sitter och läser upp skilda berättelser om traumatiska upplevelser i samband med katastrofer, händer något på riktigt. Då träffar föreställningen rakt i magen, särskilt Mia Rays redogörelse för en brutal våldtäkt i Rwanda. Att dra ner tempot så radikalt är ett smart regidrag av Carl-Oscar Sjögren.

Nya grepp är alltid välkomna, och Drift Scenkonsts sätt att närma sig Žižeks text och Kierkegaards teorier är spännande och välgjort. Tydligt är att det ligger ett digert arbete bakom och att de inblandade brinner för det de gör. Det är tråkigt att spelperioden inte är längre, den här föreställningen borde spelas för fler, särskilt när ensemblen har fått in flödet ordentligt.

Fotnot: På grund av sjukdom ersattes Olle Liljas efter ca en timme av Carl-Oscar Sjögren i den recenserade föreställningen.

Helena Krantz