Skip to Content
Bli medlem (Gratis!) | Glömt ditt lösen?
 PATRICK DE NOIRMONT/REUTERS
PATRICK DE NOIRMONT/REUTERS

Mc-gängen: vår tids skräck. Kriminalitet och straff har fått en central plats i det politiska spelet och i media och ”rädslan för brott” ligger högst på listan över det som bekymrar folk mest, enligt opinionsmätningar. Det är därför ingen tillfällighet at

Brottslingarna behövs för att bekräfta vår normalitet

Argument | Den globala nyliberalismen har skapat marginaliserade grupper av människor som faller genom samhällets maskor: flyktingar, invandrare, arbetslösa, bidragstagare, hemlösa, och psykiskt sjuka. Individer som ingår i dessa grupper bryter emellanåt mot lagen. Enligt dagens synsätt ska fängelset skydda medborgarna mot dessa människor genom att kontrollera dem, hålla dem borta från gatan, skilja ut och isolera dem. I detta spelar fängslandet en central roll. Fängelset följer också i tysthet en annan cynisk strategi: att neutralisera brottslingarna, att avsocialisera dem, göra dem passiva och hjälplösa, förvandla dem till samhällets eviga förlorare. Syftet med det nyliberala fängelset är inte att göra brottslingar till fungerande samhällsmedborgare utan att stänga ute människor från samhället, menar Torkil Lauesen.
Foto: David Magnusson/SvD/SCANPIX
Foto: David Magnusson/SvD/SCANPIX

Majoriteten - 60 procent - av studenterna vid Sveriges universitet och högskolor är kvinnor. Men statistiken är nedslående för dem som vill forska och bli professorer: för varje nivå uppåt i den akademiska hierarkin blir kvinnorna färre. Av professorerna

Kvinnor diskrimineras i forskningen

Argument | Hur ser en professor ut? En del kanske ser professor Kalkyl med sin pendel framför sig, andra en gammal vithårig gubbe med glasögon, omgiven av böcker. Ingen av bilderna stämmer särskilt väl överens med hur en professor ser ut i dag, förutom på en punkt: om du skulle stöta på en professor så är det förmodligen en man.
Foto: Robert Ekegren/Scanpix
Foto: Robert Ekegren/Scanpix

1,7 procent av alla barn föds med en biologisk könstillhörighet som inte enkelt går att klassificera som antingen manlig eller kvinnlig. Hos en del uppmärksammas det direkt efter födseln, då barnmorskan inte säger ”Grattis, det blev en flicka/pojke!” utan

Läkare vårdar normer mer än patienter

Argument | Personer med köns- och genusvariationer har funnits i alla tider och kulturer och de har bemötts väldigt olika beroende på kultur och tidsepok. Den moderna medicinen har sjukdomsklassat könsöverskridande beteende och intagit rollen som upprätthållare av det tvåkönssystem och de normer som regerar i vårt samhälle. Vilka konsekvenser får det för de personer som lever i gråzonen mellan de grupper vi kallar män och kvinnor?

Foto: Victoria Rixer
Foto: Victoria Rixer

Kvinnor är omhändertagande och inriktade på samarbete, män är aggressiva och inriktade på konkurrens. Eller? Den naturvetenskapliga forskningen tenderar att överdriva de skillnader som kan härledas till könstillhörighet och ignorera variationen inom grupp

Forskningen skulle vinna på mer samarbete

Argument | Skillnaderna mellan könen intresserar forskare. Är de biologiska eller sociala konstruktioner? Under antiken ansågs livmodern vara orsaken till att kvinnor drabbades av 'hysteri', men i dag vet vi att det handlade mer om samtidens värderingar än om biologiska samband. Forskarna fokuserar nu istället på könsskillnader i hjärnan. Har män och kvinnor olika hjärnor och skulle detta i sådana fall kunna förklara skillnader i beteende och kognitiv förmåga mellan män och kvinnor?
Foto: Cheryl Ravelo/Reuters/Scanpix
Foto: Cheryl Ravelo/Reuters/Scanpix

Mannen som norm - i forskning, utbildning, läkemedelstester och vård. Genusmedicinen vill ändra på det faktum att kvinnor i dag oftare än män får otillförlitliga diagnoser och sämre vård.

Livsviktigt med genusperspektiv i sjukvården

Argument | Får män och kvinnor lika bra vård? Varför är kvinnor överrepresenterade när det gäller rapportering av biverkningar? Är det så att läkemedel främst prövas på män? Alla dessa frågor ingår i genusmedicin, ett ämne som studerar skillnader mellan män och kvinnor när det gäller sjukdomsbild, behandling och forskning. Ett genusperspektiv inom medicin innefattar forskning kring såväl biologiska könsskillnader i sjukdomsyttringar, som sociala och kulturella könsskillnader.

Heteronormen styr på arbetsplatsen

Argument | Heteronormen är stark på jobbet. Den norm som förutsätter att alla är heterosexuella och osynliggör alla andra. Här behövs utbildning för att skapa ett arbetsklimat där alla kan vara sig själva och satsa fullt ut på sina arbetsuppgifter. Det är dags att lyfta

'Kräv att arbetslösa jobbar i sociala sektorn'

Argument | Arbetslösheten tycks uppgå till någonstans mellan 5 och 20 procent - beroende på vilken siffra man väljer att lyfta fram. Den allmänna meningen är att siffrorna ska ned - arbetslöshet är till för att bekämpas. Utbildningen tas här i bruk, mindre kanske för att kvalificera folk till jobb och mer för att hålla dem sysselsatta. Här har vi kanske huvudskälet till utbyggnad av gymnasie- och högskola. Som AMS-filial får dock högskolan föga utrymme för kunskapsprojekt. Att trycka in så många som möjligt i utbildningar och förlänga studieåren genom att göra allt möjligt - inklusive fritidsledare- och spa-utbildningar - till högskolemässiga dylika leder till sämre kvalitet, formell överutbildning och hög arbetslöshet för de till synes högutbildade. Jag ska här skissera ett alternativ.

Tiden finns bortom arbetsplikten

Argument | Vi lönearbetar eller letar efter lönearbete större delen av våra vuxna liv. Hur är det att gå i pension i dag, när allt mer av vår identitet knyts till vårt arbete? Frilansjournalisten Anna Stalteri Marcus har träffat tre kvinnor som nyligen lämnat yrkeslivet bakom sig. Det kom att bli ett samtal om identitet, arbetsstatus, 'görande' och tid.
Anders Wiklund/Scanpix
Anders Wiklund/Scanpix

Vi lever i ett segregerat samhälle där grupper ställs mot varandra. Detta är ett mönster som feminismen kan bryta enligt Kvinnopolitiskt Forum.

Vem städar hemma hos pigan?

Argument | Förra veckan skrev Johnny Munkhammar från Timbro att arbete skapas genom frivillighet - en person vill utföra ett arbete och en annan vill ha arbetet utfört. Nätverket Kvinnopolitiskt Forum menar att det bakom denna individualistiska syn på samhället finns dolda strukturer. 'Frivilligheten' måste förstås i sitt sammanhang. De menar att det inte är en slump att det mestadels är människor från arbetarklassen - främst kvinnor och människor med annan etnicitet än svensk - som utför de arbeten som har låg lön och status. Här berättar de varför feminismen måste få fäste på allvar på arbetsmarknaden.

Frihet åt den skapande människan

Argument | Dagens arbetsmarknadspolitik utgår från felaktiga slutsatser. Bland annat om hur arbeten skapas. Därför blir politiken direkt skadlig. Det menar Johnny Munkhammar från Stiftelsen Fritt Näringslivs tankesmedja Timbro. Han anser att arbete skapas genom frivillighet. Ju större frihet som ges, desto fler arbeten skapas och utförs. Konkurrensen gynnar såväl arbetstagare som arbetsgivare utan att leda till sämre villkor på arbetsmarknaden.

Senaste rubrikerna

Prenumerera på innehåll